Ni vet när man har ett problem som man bara inte kan lösa . Först försöker man själv.Därefter med en kompis. Sedan får läraren vara med i diskussionen och mamma och pappa . Problemet är klurigt och det arbetas flitigt med det i skolan,men inte varje dag utan lite då och då. Det är svårt och känns omöjligt att lösa.
Men DÅ,efter månader av slit så plötsligt så har ni löst det! Idag var det ett låååångdraget matteproblem som två elever äntligen klurade ut! Bra jobbat,ni gav inte upp utan tog nya tag och fixade det.Precis det,gör att man kan gå hur långt som helst,att värdera och söka lösningar utan att ge upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar